Nuläget inför kvalet till US Women Senior Open
När jag skriver detta är det den 11 april och det har gått tre månader sedan jag startade min satsning inför kvalet den 13 juli.
Halvtid.
Tre månader kvar tills jag står på första tee på Boston Golf Club. Det är verkligen något speciellt med att vara mitt i en resa. Inte i början, där allt är nytt och inspirerande. Och inte i slutet, där något ska avgöras. Utan just här – där det “bara” handlar om att fortsätta.
Att göra jobbet.
Dag efter dag.
Att vara i processen.
Jag ser den här satsningen lite som en “case study”. Hur förbereder man sig egentligen – på riktigt – inför något som betyder mycket? Hur hanterar man nervositeten? Tvivlet om och när det kommer? Rädslan för att misslyckas? Rädslan för att lyckas?
Jag har jobbat med det här i många år nu och guidat andra i deras förberedelser inför prestation. Men det är också väldigt värdefullt att själv kliva in i samma process igen – för att verkligen förstå vad som fungerar, och vilka utmaningar som dyker upp längs vägen.
Jag märker också hur likt det här är många andra situationer i livet – i ledarskap, i arbete eller när vi står inför något som verkligen betyder något för oss.
Och det som blir allt tydligare för mig är det jag själv ofta pratar om med mina klienter:
Helheten.
Allt hänger ihop. Kropp, sinne och själ. Så det är så vi behöver träna – med helheten i fokus.
Här följer en uppdatering från de delar jag tränar på just nu.
__________________________________________________________________________________________________________________________________________
Mental träning
Sedan december följer jag ett mentalt träningsprogram som är skräddarsytt för mig. Och bara det har varit nyttigt – att själv få kliva in i elevrollen igen. Att inte vara den som leder, utan den som tränar.
Det ger perspektiv.
Och nu under påsken fick jag möjlighet att se hur den mentala träningen jag gjort fungerar praktiskt, ute på golfbanan. Jag var på Varbergs GK och spelade två rundor. Mycket fungerade bra, men jag märkte också något som blev väldigt tydligt. Jag kände mer nervositet kopplat till kvalet än jag hade trott. Inte bara i tankarna – utan i kroppen.
Det är lätt att bli orolig när nervositeten kommer, men det jag lärt mig är att det är just här det blir intressant.
För det är här träningen börjar på riktigt. Och här kom både verktygen som jag använder väl till pass och lika så mantrat jag använder ”Att vara bekväm i det obekväma”.
Det här med nervositet och oro är något jag ofta möter – oavsett om det handlar om idrott, arbete eller livet i stort. Kroppen reagerar när något är viktigt för oss. Och det är då vi behöver verktyg för att hantera det.
De verktyg jag just nu jobbar mycket med är att:
Landa i kroppen,
Släppa onödiga spänningar,
och hitta tillbaka till mitt ankare.
Vidare jobbar jag mycket med visualisering. Och här finns en mycket viktig påminnelse:
Det räcker inte att se sig själv lyckas.
Du behöver också träna på hur du hanterar det som inte går som du vill.
Det gör något med tryggheten; helt plötsligt blir det inte lika läskigt att misslyckas. För min del visualiserar jag hur jag hanterar slag från svåra lägen (jag slår långt och det kan då också bli snett:-)). Jag visualiserar också hur jag mentalt hanterar slag som inte går min väg, min ”post-shot” routine. Det hjälper och lugnar. Vidare kan det vara bra att visualisera slag du redan har slagit riktigt bra. Idag träffade jag tex flaggan på rangen där jag tränade. Den låg 135 meter bort. Det var verkligen ett perfekt slag. Det kommer jag ta med mig och visualisera som att det är ett helt normalt slag:-).
____________________________________________________________________________________________________________________________________________
Fysträning
Fysträningen är nog den viktigaste delen för mig just nu. Jag har fött två barn sedan jag spelade aktivt, och det har påverkat min bålstyrka och kroppskontroll mer än jag tidigare velat erkänna.
Jag har alltid tränat regelbundet, men för att få både kroppen och svingen att hålla under press behöver jag bygga upp styrkan ordentligt igen. Fysträningen har därför blivit en central del av min helhet.
För om kroppen kommer i bättre form, påverkar det också både den mentala styrkan och tekniken.
Det jag gör är att jag jobbar mycket med kroppskontroll, stabilitet och samspelet i rörelsen. Här nedan ser du tre övningar som jag har i mitt träningsprogram. Utöver dem handlar det om klassiska övningar för ben, säte och kondition.
Närvaro under träning
Något som jag märkt när jag tränar är hur mycket även detta handlar om fokus.
Att verkligen vara i varje övning.
Känna. Notera. Vara närvarande.
Det är inte bara fysisk träning. Det är också mental träning.
Så glöm inte att när du är på gymet så tränar du också mentalt, så två flugor i en smäll:-).
____________________________________________________________________________________________________________________________________
Tips! För mer övningar specifikt för golfare så hittar du flera träningsprogram för varje muskelgrupp i min bok Stolt, stark och säker i delen om Fysträning
Rotation & Bröstrygg
En övning som jag gör långsamt och som ökar rörligheten i min bröstrygg och i rotation mellan över och underkropp. Viktigt med närvaro och andning.
Höftstabilitet & Rotation
Här håller jag fast rullen med benet för att behålla stabiliteten i underkroppen. Samtidigt jobbar jag med rotation och rörlighet kring bröstryggen
Bålstyrka
Det här är en mycket jobbig bålstyrke övning. Den finns också med i min bok Stolt, stark och säker under Fysträningen:-). Här gör jag 5 lyft/ben.
Teknikträning
Tekniskt finns det alltid saker att justera, och jag tycker faktiskt att det mesta sitter ganska så bra. Jag har dock lite problem med en hook som dyker upp då och då och jag ska imorgon ta en lektion för att stämma av nuläget.
Det jag vet att det handlar om och som jag behöver lite hjälp att kontrollera är:
Siktet,
Greppet och
Tajmingen i rörelsen.
Fokus är alltså på grunderna och jag vet att det är de små detaljerna som gör den största skillnaden.
Samtidigt är det skönt att känna att mycket också fungerar.
Längderna sitter.
Närspelet känns stabilt.
Och puttningen är bättre än jag trodde.
Nu kommer jag fortsätta att träna ca 2-3 ggr/vecka och när banorna öppnar här i Stockholm så blir det spel en gång/vecka eller mer om tiden och planeringen tillåter.
En reflektion
Det jag tar med mig just nu är följande:
Det är helheten som gör skillnaden – och hur jag tränar när jag tränar.
Med kvalitet.
Med närvaro.
Förmågan att vara i det jag gör.
Inte tänka för mycket framåt.
Inte analysera sönder.
Utan vara här.
Mitt mål den 13/7 är att kunna stå på första tee och känna att jag redan har vunnit – att jag har tagit ett rejält kliv närmare min egen Whole in One.
Och just nu känns det verkligen som att jag är på väg dit.
Och det jag vill skicka med till dig är att vi har alla våra “första tee” ”våra Whole in one’s” i livet – oavsett om det handlar om en tävling, ett viktigt möte eller ett steg vi länge velat ta.
Situationer där det betyder lite mer.
Där vi vill prestera.
Eller bara visa oss själva vad vi kan.
Min erfarenhet är att det inte handlar om att känna sig helt redo.
Utan om att kunna stå där ändå. Jag hoppas att jag kan inspirera dig på din egen resa och jag ser fram emot de kommande månaderna.
Och vill du – fortsätt gärna följa med på resan. Jag lovar att det kommer lite tätare uppdateringar framöver;-). Vi ses/Kram Jenny
